14












 
Dansuppvisning i Mikaelikyrkan i lördags och pizza kväll med tjejerna. Igår promenad genom Eskilstuna och lövhögsbyggande...
 
Idag fyller en saknad vän år, som bor många mil härifrån och jag hoppas att hon mår bra och att det inte har blivit alldeles för kallt uppe i nordligare Sverige. Grattis Sofie! 

Eytan Sivak

Rullrulllrullrulllrulllllll och så har den skolveckan också rullat iväg. 

Idag fick vi gå på en dans Workshop med Eytan Sivak som tidigare har dansat för Cullbergbaletten under många år. Det var väldigt roligt men utmanande och ibland lite svårt att hänga med, men det är så himla kul att gå på Workshops! 

Nu ska kvällen fortsätta rulla iväg och jag har planer på att somna, om jag nu vill samarbeta med mig själv dvs. 

Trasiga fötter och trasig själ

Man lägger ner hela sin själ i något för att det är det man brinner för mest, men endå får man skit tillbaka. 

När man älskar något så mycket att man ägnar den största delen av sitt liv till den saken betyder det inte att det alltid är lätt. För att klara av att fortsätta kämpa och vara motiverad behöver man få höra possetiva ord under processen. 

Det spelar ingen roll om det handlar om dans som jag håller på med, fotboll eller någon annan hobby eller livsstil. Det är ett måste att bli peppad från en lärare/tränare/ledare eftersom det fortsätter att föra en framåt och hindrar en att endast få höra kritik. Kritik är någonting som man kan samla på sig och om man aldrig får konstruktiv  feedback kommer det sluta med att kritiken kommer samla sig som en klump i magen. Men vad händer när det inte får plats med mer och när klumpen har blivit för stor? Jo, man spricker.

Efter idag sprack jag nästan. Skolan är tuff, dansen är tuff och därefter mycket mer. Men efter idag har jag bestämt mig att imorgon kommer bli en bättre dag. Dem possetiva orden som jag längtar efter just nu kanske inte kommer imorgon, men istället har jag mina fina vänner och dem gör allt lite lättare. 


Visa fler inlägg